Press

Ett Skamlöst Förfarande
”Eskilstuna-skådespelaren Amanda Jalmberger känner sin Dottore ända ut i tåspetsarna…”
”Som bäst är det när karaktärerna, med regissörens goda vilja, rymmer ur formen och på clowners vis river ner barriären mellan ensemble och publik. När Eskilstuna-Kurirens fotograf diskret försöker dokumentera föreställningen börjar Il Dottore istället hejdlöst posera framför kameran.”
/Emma Gustafsson, Eskilstuna Kuriren 2017-06-26


Det Påtvingade Äktenskapet
”Eskilstunas commedia dell’arte prinsessa Amanda Jalmberger har snabbt bytt om från Dorimène till filosofen Pancrace och vägrar i kvällens kanske bästa scen att låta Scanarelle tala till punkt.”

/Emma Gustavsson, Eskilstuna Kuriren 2016-06-20

”Skådespelarna utför ett mycket skickligt arbete på scenen. Med full fokus och hängivenhet levereras materialet med allra högsta grad av närvaro. Amanda Jalmberger har en utomordentlig publikkontakt och finner genom sina roller en kanal som möter åskådaren med sin direkthet.”
/ Magnus Eriksson, Scenkanten 2016-07-20


 Jordan
Nog är det en stark berättelse. Den unga mamman Shirley står inför rätta och väntar på sin dom. Blir hon friad, eller får hon livstid? Pjäsen är en monolog som utspelar sig i rättssalen, där Shirley vänder sig till sin döde son med en berättelse om vad som verkligen hände, hur allt blev som det blev… ”
/Rebecka Jonsson, Folket 20011-09-09

”Verklighetsbaserad pjäs med styrka. Med stark inlevelse gestaltar Amanda Jalmberger den anklagade Shirley Jones…”
/Jimmy Croona, Eskilstuna Kuriren 2011-09-09

Jordan


Elsa
HISTORIEN OM ELSA är en fullträff som stavas Amanda…
ÖMSOM I DIALOGENS form, ömsom i monologens form berättar de historien om Elsa, och vad hennes före detta kamrater utsatt henne för. Annelie Jalmberger har flera minnesvärda ögonblick på scenen, men det är förstås Amanda som bränner till på allvar när hon närmast lågmält och sakligt bara redogör för mobbningens uttryck.”
/Torsten Braf, Eskilstuna Kuriren 2009-09-19

”Samspelet mellan Amanda och Annelie Jalmberger som mor och dotter är fenomenalt. De driver historien framåt med lika delar skratt och snabba repliker som frontalkrockar med mobbningens fula nylle: efterspelet till vad som händer när någon faktiskt vågar säga ifrån. Det enda negativa med pjäsen är att den bara är en timme lång. Det är för kort, jag hade velat hänga mer med Elsa och hennes mamma ett tag till. Men det är kanske som med en punkkonsert. Det räcker med tre ackord och ett par minuter för att skapa magi. ”
/Jesper Boholm, Folket 2009-09-19